För första gången skapas ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp (PSVF) för palliativ vård i Sverige. Standardiserade vårdförlopp är ett nationellt arbetssätt som ska minska onödig väntan och ovisshet för patienten. Just nu jobbar en lokal arbetsgrupp med att identifiera utmaningar i Region Skåne för införandet av vårdförloppet, därefter kommer gruppen lägga fram åtgärdsförslag.

Vi har intervjuat Katarzyna Wisniewska, som är Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS) i Kristianstad kommun. Katarzyna är en del av den lokala arbetsgruppen, nedan berättar hon mer om vad vårdförloppet innebär för Skånes kommuner.

”Jag tycker framför allt att det nya vårdförloppet ger en struktur och en tydlighet i hur den palliativa vården ska se ut. Den omfattar både ett palliativt skede som kan vara väldigt långt, men även tiden precis i livets slutskede”, säger Katarzyna.

Vilka möjligheter och utmaningar ser du med det nya vårdförloppet?

”Den största möjligheten är att både regionen och kommunerna omfattas av vårdförloppet, på så sätt kommer vi prata samma språk och vi får en gemensam bild av vården. Vårdförloppet tydliggör också att vi behöver samverka över gränser.

I det gemensamma arbetet med representanter från kommun, region och patienter har vi kunnat utkristallisera samma utmaningar. Exempelvis att identifiera palliativa patienter, och att genomföra brytpunktssamtal. För gemensamma patienter är det kommunerna som är närmast patienter som har ett ansvar för att identifiera palliativa patienter och vi är beroende av gensvar, vilket ju är en samverkansfråga”, berättar Katarzyna.

Hur ser du på kopplingen mellan det nya vårdförloppet och NVP?

”Jag tänker att NVP beskriver huvudfrågan, NVP är väldigt konkret i vilka aktiviteter som behöver genomföras i en viss fas. Detta kompletterar det nya vårdförloppet, där NVP ger konkreta verktyg för att kunna genomföra de olika stegen i vårdförloppet”, säger Katarzyna.

”Jag vill även passa på att betona vikten av teamsamverkan, vi behöver alla professioner för att uppnå en god palliativ vård – omvårdnadspersonal, sjuksköterskor, läkare, arbetsterapeut, fysioterapeut, osv. Även ledningen behöver vara involverad, och vårdgivare behöver samarbeta för bästa omhändertagande”, avslutar Katarzyna.