Anders Bojesson är specialistläkare i onkologi och har tidigare jobbat inom palliativ medicin och nära vård i Region Blekinge. Han har även varit doktorand inom den så kallade ALLAN-studien (tidig pALLiativ ANslutning) där man har undersökt effekterna av tidig anslutning till specialiserad palliativ vård. I början av november disputerade han med sin avhandling Early Integration of Specialized Palliative Care with Oncological Treatment.
– Det är lite av en slump att jag började doktorera på det här ämnet. Jag är onkolog i botten och som en del av min ST-tjänstgöring spenderade jag 21 månader i Lund där jag arbetade med ett projekt som senare blev den första delstudien i min avhandling. Det var i Lund jag kom i kontakt med forskarna inom ALLAN-studien och blev rekryterad som doktorand till projektet, berättar Anders.
ALLAN-studien inkluderade 118 patienter med en icke-botbar mag-tarmcancer, deltagarna slumpades till antingen den aktiva gruppen med tidig anslutning till palliativ vård, eller till en kontrollgrupp med anslutning först när ett behov av palliativ vård förelåg. Patienter med en avancerad cancersjukdom i mag-tarmkanalen har en hög risk att drabbas av svåra symtom, och de uppträder ofta snabbt.
– Onkologer pratar mest om överlevnad, men är det intressant om man har en dålig livskvalitet? Får man en oförändrad eller större symtombörda och sämre livskvalitet av till exempel cytostatikabehandling så kanske det till och med är dåligt med en längre överlevnad, säger Anders.
Ett av de utfallsmått som studerades inom ALLAN var livskvalitet. Resultatet visade tydligt att de patienter som anslöts tidigt till palliativ vård rapporterade en signifikant förbättrad livskvalitet 6 månader efter anslutningen jämfört med kontrollgruppen, ett glädjande och viktigt resultat.
Inom ALLAN studien har man även undersökt hur tidig anslutning till specialiserad palliativ vård påverkar antal akutbesök, antal vårddygn och tid mellan sista cytostatikabehandling och död. Den aktiva patientgruppen var anslutna till specialiserad palliativ vård i snitt 167 dagar, medan kontrollgruppen var anslutna i snitt 39 dagar, vilket är den tiden patienter brukar vara anslutna till den specialiserade palliativa vården i Region Blekinge och Region Skåne.
– Resultatet visade att den aktiva gruppen sökte akutsjukvård i mindre utsträckning, hade 10 dagar mindre inneliggande på sjukhus och samma tid mellan sista cytostatikabehandling och död, i jämförelse med kontrollgruppen, berättar Anders.
Resultatet är starkt statistiskt signifikant, och visar på att tidpunkten för anslutning till specialiserad palliativ vård har betydelse.
– Styrkan med specialiserad palliativ vård är att man får ett team, man träffar ett fåtal sköterskor och läkare som känner dig som patient. Läggs man in på akuten möter man personal som man inte känner, och som inte är vana vid palliativa patienter. Risken är att man överdiagnostiserar och att man blir upptagen med undersökningar och behandlingar som kanske inte hade behövts från första början, säger Anders.
ALLAN-studien är den första randomiserade, nordeuropeiska, studien som påvisar positiva effekter av en tidig palliativ anslutning hos patienter med avancerad cancer i mag-tarmkanalen. Ambitionen är nu att fortsätta projektet och bedriva vidare forskning.
– Vi har mycket data från ALLAN-studien som vi kommer att fortsätta forska på, exempelvis så har vi under åren följt patienters läkemedelskonsumtion av symtomlindrande läkemedel. Dessutom har vi följt närmaste anhörig till patienterna och inhämtat information om deras livskvalitet, sjukskrivningsgrad, och om man snabbare kommer tillbaka till arbetslivet om man får stöd från ASIH, berättar Anders.
– Vi håller även på med en socioekonomisk analys där vi tittar på hur mycket det kostar sjukvården med tidig anslutning till specialiserad palliativ vård. Det kanske är en besparing, eller så är det dyrare. Men det kanske är värt det om vi kan ge patienterna en bättre livskvalitet, avslutar Anders.
