Lisa Flinth (L), ordförande i Primärvårdsnämnden i Region Skåne, vill se en ökad öppenhet och medvetenhet kring palliativ vård. Istället för att ses som en dödsdom, behöver palliativ vård förstås som något som kan ge oss möjligheten att leva livet fullt ut till slutet, menar hon.
Lisa Flinth har varit politiskt aktiv i Landskrona sedan unga år, och har under lång tid haft ansvar inom utbildningsområdet. Sedan några år tillbaka är hon heltidsregionpolitiker med flera viktiga uppdrag – bland annat som ordförande i Primärvårdsnämnden och ordförande i Vårdsamverkan Skåne. Det är genom dessa uppdrag som hon har fått en djupare inblick i den palliativa vården i Skåne – och ett allt starkare engagemang för frågorna.
– Jag gick in i det här med en känsla av stolthet över hur väl den palliativa vården fungerar i Skåne. Men när jag lyfte blicken mot andra delar av landet insåg jag att det finns stora skillnader och att det inte alls fungerar lika bra i många andra regioner, säger hon.
Vill avdramatisera ämnet
Lisa menar att många saknar kunskap om vad palliativ vård egentligen är – och att det finns en rädsla som står i vägen för att samtalet ska komma igång. Hon lyfter Palliativa veckan, som anordnas den 1 – 7 december i Skåne av Palliativt Utvecklingscentrum, som ett viktigt initiativ för att öka allmänhetens kunskap och förståelse för den palliativa vården.
– I undersökningar svarar skåningarna att det är oroliga över den palliativa vården, samtidigt är de som får vården själva och deras närstående ofta väldigt nöjda. Där finns en tydlig diskrepans som vi måste prata mer om. Jag hoppas att vi, genom exempelvis Palliativa veckan, kan bidra till att fler känner sig trygga med att vi har ett uppskattat palliativt vårdutbud i Skåne.
– Sedan vore det fint om vi kunde sprida kunskap om varför det är viktigt att palliativ vård introduceras i tid. Ska vi lyckas med den kulturförändringen behöver vi avdramatisera ämnet så att det inte upplevs som så känsligt, fortsätter hon.
Palliativ vård utifrån patientens önskemål
Under Lisas tid som ordförande för Primärvårdsnämnden har en omorganisering skett. Palliativ vård ingår inte längre i Primärvården Skånes verksamhet utan utgör ett eget verksamhetsområde i förvaltningen Nära vård och hälsa.
– Vi har byggt om organisationen, och idag ligger den palliativa vården tillsammans med bland annat närakuter, ASIH, Mobilt team närsjukvård, Läkarbil Skåne och andra mottagningsverksamheter. Det ger bättre förutsättningar för att i samverkan och tillsammans möta invånarnas behov, säger Lisa.
Hon understryker vikten av att den palliativa vården organiseras utifrån patientens önskemål – till exempel att allt fler vill vårdas i hemmet.
– Det måste vi som politiker vara beredda att omfamna. När fler och fler önskar vård i hemmet behöver våra resurser omfördelas från vårdplatser till insatser hemma. Det handlar om mod, men också om att lyssna på vad människor faktiskt efterfrågar, menar hon.
Vill stärka psykologstödet
En särskilt viktig fråga för Lisa Flinth är att säkerställa att palliativ vård kompletteras med psykologkompetens.
– I ett samhälle där färre lutar sig mot religion i livets svåra stunder, blir det existentiella stödet ännu viktigare. Efter en lyckad pilotperiod har vi bestämt att Region Skåne från 2026 – som första region i landet – inför psykologkompetensen som ett komplement till de palliativa vårdteamen. Ambitionen är att bättre kunna ge stöd till både patienter och anhöriga kring hantering av oro, ångest och tankar kring livet och döden.
”Palliativ vård ska in tidigare”
För Lisa Flinth är det tydligt att palliativ vård måste introduceras tidigare – för att fullt ut kunna fungera som den ”sköld” vården ska utgöra med symtomlindring, teamarbete, kommunikation och stöd till närstående för att ge bästa möjliga livskvalitet och värdighet till slutet av livet.
– Vi behöver se till att till exempel onkologerna har djup kunskap om palliativ vård, så att den kan sättas in i rätt tid. Det kan göra enorm skillnad för livskvaliteten, säger hon.
–Vi har en god grund att stå på i Skåne, och vi ska vara stolta över den palliativa vård vi har. Nu handlar det om att värna den – och att jobba för en ökad kunskap och förståelse för vad palliativ vård är.