Just nu pågår projektet ”Personcentrerad digital och interaktiv palliativ vård” i Region Skåne. Syftet är att utveckla digitala och interaktiva vårdlösningar inom palliativ vård, med stöd av e-tjänster på 1177.se. Kvalitetsprojektet har beviljats medel genom regeringens särskilda nationella satsning på cancervården för åren 2024 och 2025, inom ramen för den riktade satsningen på palliativ vård från Regionalt Cancercentrum (RCC).
Vi har från vår tidigare randomiserade studie, den så kallade ALLAN-studien, där patienterna ansluts tidigt i vårdförloppet av en avancerad cancersjukdom till ASIH-vård, kunnat visa att tidig palliativ vård ökar livskvaliteten för patienten och minskar antalet besök på akutmottagningar och inneliggande vård på sjukhus. Nu vill vi prova en digital vårdlösning och undersöka om det kan ge ett liknande resultat.
– Vård erbjuds nu till allt fler patienter via digitala lösningar, och det vill vi ska kunna erbjudas även till palliativa patienter. E-hälsa, eller digital vård innebär en flexibilitet för patienter och deras närstående att kunna kontakta vården när det passar dem, berättar Mikael Segerlantz, överläkare på ASIH i Lund samt docent och lektor på Lunds universitet, och projektledare för digitaliseringsprojektet.
Patienten kommer via 1177.se själv kunna välja kontaktsätt beroende på behov, såsom videomöte med delar av det palliativa vårdteamet, chatt eller telefonkontakt, och när så behövs även fysiska hembesök. Patienten kommer kunna rapportera sina symptom och effekt av påbörjad symptomlindrande behandling, genom digitala symtomskattningar, när det passar dem.
– Vi kommer även erbjuda digitala gruppmöten för patienter och eller närstående med delar av det palliativa vårdteamet för att ge information och kunskap kring palliativ vård och egenvård. Vi tror att dessa gruppmötet kan leda till ett sammanhang och en digital gemenskap för patienter och närstående.
– Flexibiliteten ökar för patienten, men även för deras närstående. Om en patient önskar kan en närstående vara med på ett videomöte, även om de just då befinner sig på olika ställen. Det innebär en flexibilitet i vardagen för många närstående, fortsätter Mikael.
Vi tror att det här kan leda till att palliativa vårdbehov identifieras tidigare i förloppet av en avancerad cancersjukdom samt att fler patienter får tillgång till palliativ vård men även till en ökad patientsäkerhet och i vissa avseenden förbättrad vårdkvalitet. När patienten med tiden blir sjukare och med ett ökat vårdbehov och behöver ASIH-vård känner vi redan patienten och en snabb inskrivning kan då göras till denna mer intensiva vårdformen.
– Vi vet inte om vi får samma goda resultat genom tidig palliativ vård via e-hälsa, men vi tror att detta stöd kan vägleda patienter och närstående till rätt vårdnivå och bistå med vård via e-hälsa och där patienten annars hade sökt sjukhusvård eller vård på vårdcentral.
Efter att patienten har haft tillgång till de digitala tjänsterna under cirka 8 veckor kommer användningen att utvärderas. En enkät skickas ut till patient och närstående i syfte att förstå fördelar och nackdelar. Patienter, närstående och ASIH personal kommer att intervjuas för att bättre förstå hur och till vilken målgrupp som de digitala tjänsterna bäst lämpar sig för och ger mervärde. Sammanlagt kommer 30 patienter utvärderas och motsvarande antal närstående.
– För vissa patienter kommer denna vårdform innebära ytterligare ett kontaktsätt med vården, men för andra patienter kommer det ha en mer begränsad betydelse. För patienter och närstående som inte har internet, inte känner sig bekväma eller inte är vana vid digitala lösningar, eller patienter med exempelvis en kognitiv nedsättning eller grav synpåverkan, kommer det troligen inte vara en vårdform som är möjlig. Det är sådant som vi behöver följa upp vid vår utvärdering så att vi får klart för oss för vilka patienter och närstående som detta ger ett mervärde, avslutar Mikael.