Vartannat år har European Association for Palliative Care, EAPC, forskningsfokus på sin konferens, och i år var ett sådant år. Konferensen hölls i Barcelona 16-18 maj 2024 med mer än 3000 deltagare närvarande.
Presidenten för EAPC, prof dr Jeroen Hasselaar inledde konferensen med att påpeka att sjukvården är mycket mer än att bota, och palliativ vård kan fylla en viktig funktion där målet är att hela/läka. Hans förhoppning är att EAPC kan spela en viktig roll när det gäller att ”heal the world”, vilket mottogs med stor entusiasm bland deltagarna.
Ett gemensamt tema för hela konferensen var de utmaningar som finns vid forskning inom palliativ vård. Det kan vara svårt att rekrytera patienter på grund av deras sjukdomstillstånd och snabb försämring. Detta leder även ofta till ett stort bortfall, och resultaten blir svåra att utvärdera.
Ett tema som återkom i flera presentationer var missing data. Jamilla Hussain från Storbritannien berättade om sitt arbete med att bättre förstå orsaker och konsekvenser av okänd/saknad data i forskningsstudier inom palliativ vård, hon har även visat att missing data är betydligt mycket vanligare i studier inom vårt fält jämfört med medicin i allmänhet (i snitt 23% vs. 8%), en av våra speciella utmaningar. Hon underströk betydelsen av att vara flexibel i datainsamlingsmetod, pilottesta insamlingen av forskningsdata och om möjligt samla in information kring varför deltagaren inte längre vill/kan delta i projektet. En annan variant av missing data beskrevs i en studie kring personalversionen av IPOS, där personalen har möjlighet att ange ”kan inte bedöma” som svarsalternativ. I frågestunden efteråt diskuterades huruvida detta alternativ kan anses vara sant, okänt eller om även en osäker bedömning är en bedömning, åtminstone i den kliniska situationen. Då uppkommer ju självklart frågan om det ställs andra krav på forskningsdata än på den data som samlas in för omedelbar klinisk användning, och i så fall varför.
En annan intressant presentation hölls av Marie Fallon från Storbritannien – ”Conducting RCT on the WHO Analgesic Ladder across Countries”. I denna studie jämfördes symtomlindringen när man följer den traditionella smärttrappan med icke-opiod – svag opiod – stark opiod (kontrollarm) med att direkt övergå från icke-opiod – stark opiod (studiearm). Resultaten visar att symtomlindringen i slutändan bli lika bra, men att 50% av alla patienter behöver byta från svag opiod till stark opiod redan inom 10 dagar i kontrollarmen. Således får kontrollarmen sämre symtomlindring i början och huvudbudskapet är att vi bör frångå den gamla WHO trappan. Därtill var biverkningsprofilen lika i de två studiearmarna och kostnaderna betydligt lägre i studiearmen. Detta stöder det svenska sättet att arbeta med smärta där vi undviker svaga opioder hos svårt sjuka patienter.
Vi noterade med glädje att en del resultat från iLIVE också kunde delas under konferensen, exempelvis från Liverpool där man analyserat patienters medvetenhet kring sin prognos, och visat att detta är associerat med livskvalitet. Sammantaget var konferensen mycket intressant och givande och vi kan varmt rekommendera EAPC i Helsingfors 2025.