Musik påverkar oss på många sätt – den kan lugna, pigga upp och lindra symtom som smärta, andnöd och oro, samtidigt som den underlättar kontakt och stärker samvaron mellan människor.
Katarina Lindblad är utbildad musikterapeut, hon disputerade år 2021 i musikvetenskap vid Örebro universitet. I sin avhandling undersökte hon hur musik i vardagen påverkar äldre mäns välbefinnande, och hur musiken kan hjälpa dem komma i kontakt med sina känslor. Nu jobbar hon på Trondheims universitet i Norge, där hon är lektor i musikvetenskap.
Efter disputationen var Katarina en del av ett projekt med fokus på musikterapi och musik som kommunikationsverktyg på Sollentuna sjukhus, Capio, avdelningen för specialiserad palliativ slutenvård (SPSV).
– Syftet med projektet var att se hur musikterapi kan bidra till livskvaliteten under den sista tiden i livet, men även att utveckla en hållbar modell för musikterapi som vårdåtgärd i svensk sjukvård, berättar Katarina.
Under projektet arbetade Katarina som musikterapeut på den palliativa slutenvårdsavdelningen först en och efterhand två dagar i veckan. Hon ingick som en integrerad del i vårdteamet, skrev journaler och deltog i vårdplanering. Under sina dagar på avdelningen besökte hon patienterna.
– Det jag gjorde var att jag knackade på dörren och frågade ”vill du ha sällskap en stund?”. Ibland ville de det, och då satte jag mig på sängkanten och började prata om musik. Ofta började jag med att fråga vilken relation de har till musik, berättar hon.
– Att prata om musik med patienten är normaliserande, det är positivt, berörande och meningsfullt. Många lyser upp när de får prata om musik, de pratar om vilken musik som spelades när de gifte sig, musik som har varit med under viktiga händelser i livet. Det är en nyckel till människors livsberättelser, säger Katarina.
Katarina jobbade mycket med musiklyssning under sina patientbesök, och det kunde vara all möjlig musik som patienterna ville höra – allt från uppiggande och rytmiskt som ger en fysisk vitalisering av kroppen, till lugnt och avslappnande som låter patienten vila och få drömma sig bort.
– Jag minns en man som var väldigt sjuk och inte orkade prata. Han visste direkt att han ville höra Amor med Julio Iglesias, och kom till liv på ett sätt som var helt fantastiskt! Han lyste upp och började röra på sig i sängen. Dagen efter hade han berättat för sin hustru om det här, det blev en positiv upplevelse och något att prata om med anhöriga, berättar Katarina.
Katarina sjöng även tillsammans med patienten om de ville det, ibland blev det en helt spontan aktivitet. Sång kan bidra till att skapa fina stunder när patienten träffar sina anhöriga.
– En kvinna önskade höra låten ”What a wonderful world”. När frasen ”I love you” kom sjöng hon orden och klappade sin son på kinden. Musiken kan användas för att skapa relationer, eller försoning. Det hjälper människor att komma närmare varandra, säger Katarina.
Många i personalen bekräftade att patienter kunde bli både lugnare och mer tillfreds av musikterapin. De tyckte också för egen del att det var trevligt och skapade trivsel med musik på avdelningen. Däremot var flera av dem lite mer tveksamma till att själva använda musik.
– Det finns mycket som vem som helst i personalen, eller anhöriga, kan göra med musik, men för att det verkligen ska bli av behövs det i min erfarenhet en sakkunnig på arbetsplatsen. Det kan vara en musikterapeut, en musikintresserad kurator eller arbetsterapeut eller någon annan som sysslar med musik på fritiden, säger Katarina.
Underprojektet på Capio Palliativ Slutenvård producerades foldern När orden inte räcker till – Musik som kommunikationsverktyg inom palliativ vård, som en inspirationshandbok för den som vill arbeta med musik inom palliiativ vård.
Ladda ned foldern Musik som kommunikationsverktyg inom palliativ vård här – Eller beställ fysiska foldrar på www.betaniastiftelsen.se
Se minidokumentären ”Musikterapi i palliativ vård” med Katarina Lindblad här:
Musikterapi i palliativ vård – Kulturförvaltningen Region Stockholm
Katarina Lindblad, fotograf Yanan Li