Den 9 februari arrangerade Palliativt Utvecklingscentrum ett webbinarium med fokus på Nationell Vårdplan för Palliativ vård (NVP). Under webbinariet delade Susanne Pingi Avander, sjuksköterska och tillförordnad processledare i palliativ vård, med sig av Skellefteå kommuns erfarenheter av att arbeta med NVP. Medverkande gjorde även hennes kollegor läkaren Jonas Andersson och sjuksköterskan Emelie Norqvist. Medarbetare fån mobila team och den specialiserade palliativa vården var inbjudna och tog del av samtalet.
En gemensam struktur för tidig palliativ vård
Skellefteå kommun är en medelstor kommun med cirka 80 000 invånare. När Liverpool Care Pathway (LCP) utgick år 2017 behövde kommunen hitta ett nytt arbetssätt och valde då att införa NVP del 2D.
I samband med införandet av NVP del 2D testades även arbetssättet med NVP:s tidigare delar på ett hemvårdsområde, som gav goda resultat. Det var en styrka att anhöriga, individ, och vårdpersonal inkluderades tidigt i vården. Vårdplanen bidrog med trygghet för alla involverade. Kommunens ledning beslutade därför att införa och implementera hela vårdförloppet med stöd av NVP 2022.
Med utgång i individens önskemål
Idag använder kommunen NVP som ett kunskapsstöd och en vägledning när vårdpersonal identifierar individer som sannolikt kan komma att få ett palliativt vårdbehov – månader eller år innan det inträffar. Individen ges möjlighet att dela sina tankar om livet och framtiden – att samtala om det oundvikliga och om vad som är viktigt när en försämring sker. Även anhöriga får utrymme att hantera och bearbeta situationen.
Genom strukturen i NVP kan vårdteamet identifiera sociala, existentiella, psykiska och fysiska behov på ett systematiskt sätt. Vårdpersonalen får en tydlig handlingsplan med utgångspunkt i individens önskemål, så att de kan fatta trygga och välgrundade beslut vid försämring.
– Man måste ibland ge patienter och anhöriga tid att bearbeta och prata om situationen. Det hjälper mycket att ta samtal om vad som är viktigt tidigt, det blir en bra start på hela processen, säger sjuksköterska Emelie Norqvist.
Teamarbete och samverkan
I kommunen finns ett välutvecklat teamarbete med kontaktsjuksköterskor i palliativ vård, palliativa ombud, referensgrupp och processledare. Hemsjukvården arbetar förebyggande med regelbundna ronder, nära läkarkontakt och tydliga planer vid försämring.
Läkaren Jonas Andersson beskriver NVP som ett viktigt beslutsstöd som bidrar till att rollen som läkare blir mer konsulterande, medan sjuksköterskorna har en central funktion i att identifiera palliativa behov och skapa kontinuitet.
Möjligheter och utmaningar
I Skellefteå kommun har NVP bidragit till ökad struktur, ett gemensamt arbetssätt och en jämlik vård över hela kommunen. Samtidigt finns utmaningar, bland annat att nya läkare och sjuksköterskor inte alltid får samma utbildning som vid införandet, vilket påverkar jämlikheten i vården. Genom utbildning och ett aktivt arbete med implementering finns goda förutsättningar att ytterligare stärka kompetensen och säkerställa en fortsatt jämlik och kvalitativ palliativ vård i hela kommunen.