Välj en sida

På ASIH i Ängelholm har sjuksköterskan Mats Johnsson tagit initiativet att starta en studiecirkel baserad på det Nationella Vårdprogrammet för Palliativ Vård. Palliativt Utvecklingscentrum har intervjuat Mats om studiecirkeln, dess syfte och upplägg.

Mats Johnsson har jobbat inom vården sen tidigt 80-tal, framförallt inom akutsjukvården – hjärtintensivvården och i nästan 15 år som ambulanssjuksköterska. År 2017 började han arbeta inom ASIH/Palliativ vård. Han har genom åren alltid haft ett intresse för utbildning, och har föreläst inom vårdutbildningar på gymnasienivå till specialistutbildningar för sjuksköterskor.

Hur fick du idén att skapa en studiecirkel baserad på det Nationella Vårdprogrammet för Palliativ vård?

”År 2018 ledde en kollega på ASIH i Ängelholm en liknande studiecirkel, då deltog enbart intresserade sjuksköterskor. Nu ett par år senare upplevde jag att vi behövde lyfta vårdprogrammet på arbetsplatsen på nytt. Vi har även haft personalomsättning med nyanställd personal som har varit nya inom palliativ vård.

Jag föreslog för min chef att vi skulle återkomma med studiecirkeln, och istället för att lösa det som förra gången så lade hon bollen hos mig att ta fram en ny studiecirkel.

Under ett par år har jag sett att det lokala arbetsplatsperspektivet rymmer frågor det nationella vårdprogrammet inte har lika många svar på som det har rörande de medicinska aspekterna. Jag tänker då på frågor som rymmer relationerna/samtalen med kollegor. Exempel på detta är team, patienter och deras närstående, barn inom palliativ vård och att palliativ vård är i utveckling och i uppbyggnad som specialitet – detta ville jag lyfta fram i en ny studiecirkel.”

Kan du berätta lite om studiecirkelns syfte och upplägg?

”Studiecirkeln består av sex träffar med olika teman och riktar sig till alla personalkategorier inom enheten. Anmälan och deltagande är frivilligt men den som anmält sig ”binder” sig till att delta vid samtliga studieträffar.

Det finns flera syften med studiecirkeln. Dels att skapa ett forum mellan arbetsteamen för samtal om den palliativa vården, ett kollegialt utbyte mellan deltagare med skiftande erfarenhet, tjänstgöringsår och yrkestillhörighet och att fånga upp både nya och gamla kollegor. Dels kunskapsfördjupning och att med utgångspunkt i det nationella vårdprogrammet vara beredd på framtidens förändringar inom den palliativa vården. Studiecirkeln är även ett sätt att leda verksamheten mot det nationella vårdprogrammet samt samsyn och samarbete inom enheten.

Under våren har den första studiecirkeln genomförts. Denna gång blev sammansättningen lite annorlunda – alla professionerna representerades och de deltagande sjuksköterskorna var relativt nya inom enheten. Intentionen är att gruppen består av 6 – 8 personer.

I kommande studiecirklar förväntar jag mig att sammansättningen kommer bli något mer fokuserad kring sjuksköterskor och läkare med varierande ålder och erfarenheter.”

Vad kan man som deltagare få ut av studiecirkeln, på vilket sätt blir man rustad att arbeta med vårdprogrammet?

”Jag har satt ihop en pärm med kursmaterial som deltagarna får för att kunna läsa och förbereda sig till de olika träffarna. Varje träff har ett särskilt tema och fokusområde.

Vid den första träffen går vi igenom den palliativa vårdens fundament, såsom hörnstenarna, etiska principer, personcentrerad vård/compassionate care, och inte minst teamarbetet. I den andra träffen fokuserar vi på NVP (Nationell Vårdplan för Palliativ Vård) och livets slutskede.

Träff tre och fyra fokuserar på symptom och behandling, med det Nationella Vårprogrammet för Palliativ Vård som underlag.

Den femte träffen berör barn, både som anhörig och patient. Fokus är inte att faktafylla deltagarna, utan snarare att föra en diskussion som kan bidra till insikten att det inte är ”farligt” att jobba med barn – bara ovant.

Den sista träffen handlar om de svåra samtalen, här fokuserar vi på att öka sin egen medvetenhet om hur man själv fungerar och påverkas under sådana samtal.

Vid några av tillfällena deltog en resursperson ur medarbetargruppen, en person med ett specifikt ansvarsområde som berörde temat, som kunskapskälla.”

Vad anser du är mest utmanande – och inspirerande – med studiecirkeln?

”Jag är en ganska självkritisk och ambitiös person och undrade ofta innan cirkeln startade om jag hade landat rätt med studiecirkelns upplägg och hur det skulle tas emot av deltagarna.

Det som varit mest spännande är att våga släppa träffarna till deltagarnas engagemang. Det blev mycket mer utmanande när träffens tema mynnade ut i samtal. I dessa samtal kunde vi både fånga erfarenheter, frågor, farhågor och de teoretiska perspektiven instuderingsmaterialet gav.”

Har du något att tillägga om studiecirkeln, något som du själv särskilt vill lyfta fram?

”Nästa omgång av studiecirkeln kommer till viss del göras om i och med att det reviderade nationella vårdprogrammet kom under våren.

Sen återstår resultatet av utvärderingen som deltagarna gör – kanske medför den förändringar i cirkel-upplägget.”

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X