Varje år mister ca 3 500 barn och unga en förälder. De flesta hanterar situationen och återgår till en väl fungerande vardag men det finns de som löper ökad risk för negativa konsekvenser, så som psykisk ohälsa eller självskadande beteende. Familjesammanhållning verkar ha stor betydelse för barns och ungas välmående men forskningen är dock begränsad, speciellt när det gäller ungdomarnas egen uppfattning av familjesammanhållning och dess långsiktiga effekter på deras hälsa och välbefinnande.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30; Kap. 5, 7 §) har varje personal inom hälso- och sjukvården skyldigheter att särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd när barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en allvarlig sjukdom eller avlider.
Effektivt stöd kräver kunskap om barns/ungdomars upplevelse och erfarenhet av vad som händer före och efter dödsfallet, i familjen men också i mötet med vårdpersonalen. Med förhoppning om att kunna bidra med ökad kunskap håller Dröfn Birgisdóttir på att utforska familjesammanhållning och dess påverkan på långvarig hälsa och välbefinnande, samt sorge-reaktioner och erfarenheter hos unga vuxna som förlorat en förälder i cancer som tonåringar.
Denna forskningen är en del av Dröfns doktorandavhandling som påbörjades året 2016 och pågick fram till hösten 2022.
Publikationer:
Acute and long-term grief reactions and experiences in parentally cancer-bereaved teenagers
Att hitta ett sätt att sörja som känns okej
Vill du veta mer om forskningen? Kontakta:
Dröfn Birgisdóttir
Doktor i medicinska vetenskaper
drofn.birgisdottir@skane.se
Profil på Lunds universitet
